banner liberdade
LIVRU—KADI KAKUTAKNOTÍSIA IMPORTANTE / HEADLINE NEWS

Impaktu feto ativu iha Gym “dalaruma la iha oan?”

584
×

Impaktu feto ativu iha Gym “dalaruma la iha oan?”

Share this article

LIVRU—KADI KAKUTAK, (LIBERDADETL.com) — Númeru aumentu hosi feto sira ne’ebé seidauk kaben ne’ebé halo ezersísiu ativu iha jináziu dala barak lori ba asumsaun katak “ba jináziu beibeik liu bele halo susar ba feto sira atu isin-rua.“ Estudu médiku no akadémiku sira hatudu katak ida-ne’e la loos, maibé iha kondisaun balu ne’ebé ezersísiu estremu bele afeta duni fertilidade feto nian.

Biolojikamente, sistema reprodutivu feto nian hetan influensia maka’as hosi ekilíbriu ormonál. Isin presiza nivel adekuadu bokur, enerjia, no nutriente sira atu mantein siklu menstruasaun normál. Bainhira ema ida halo ezersísiu fíziku ne’ebé maka’as liu lahó konsumu nutrisionál ne’ebé adekuadu, isin bele hetan kondisaun ida ne’ebé hanaran defisiénsia enerjia ka defisiénsia enerjia krónika. Iha medisina desportu nian, kondisaun ida-ne’e asosiadu ho moras ormonál ida ne’ebé koñesidu hanesan Triada Atleta Feto nian ka konseitu luan liu ida ne’ebé hanaran Defisiénsia Enerjia Relativa iha Desportu (RED-S).

Iha kondisaun ida-ne’e, kakutak—espesifikamente hipotálamo—redús produsaun hormona reprodutiva nian hodi konserva enerjia. Nu’udar rezultadu, produsaun estrojéniu tun, ovulasaun hetan perturbasaun, no menstruasaun bele sai la regulár ka para hotu (amenoreia). Se prolonga, posibilidade isin-rua nian bele menus tanba óvulu sira la sai ho normál.

Maibé, jináziu ka ezersísiu la’ós kauza direta ba infertilidade. Tuir loloos, ezersísiu moderadu hatudu ona atu hadi’a saúde reprodutiva, hadi’a metabolismo, hamenus estrese, no hamenus risku ba moras sira hanesan obesidade no diabetes, ne’ebé mós bele afeta fertilidade. Problema sira mosu bainhira ezersísiu halo to’o estremu: treinu ho intensidade aas loroloron, nível bokur isin nian ne’ebé ki’ik liu, dieta restritiva sira, uza suplementu balu ne’ebé maka’as liu, ka presaun psikolójiku atu mantein imajen isin nian.

Idade mós hanesan fatór ida ne’ebé dala barak interfere ho kestaun ida-ne’e. Feto modernu barak maka atraza kazamentu ka isin-rua tanba edukasaun, kareira, ka razaun ekonómiku sira. Médikamente, fertilidade feto nian tun naturalmente ho idade, liuliu hafoin idade 35. Númeru no kualidade sélula óvulu nian tun biolójikamente. Tanba ne’e, dalaruma ema sira atribui sala katak diminuisaun fertilidade nian ba estilu moris ida ne’ebé ba jináziu, bainhira tuir loloos, idade reprodutiva iha influénsia boot liu.

Peritu sira subliña katak ekilíbriu maka xave. Atividade fíziku saudavel rekomenda besik minutu 150 kada semana, hamutuk ho nutrisaun adekuadu, toba di’ak, no jestaun estrese. Isin feto nian dezeña atu adapta ba ezersísiu, maibé ida-ne’e mós iha limite fiziolójiku sira. Bainhira ezersísiu sai estresante tebes, sistema reprodutivu maka funsaun ida hosi funsaun dahuluk sira ne’ebé maka tenke hamenus atu nune’e bele mantein sobrevivénsia.

Problema la’ós feto sira ba jináziu, maibé dezekilíbriu entre ezersísiu, nutrisaun, hormona sira, no saúde reprodutiva. Medisina modernu rekoñese katak fertilidade hetan influensia hosi fatór barak: idade, jenétika, dieta, estrese, moras ormonál, kualidade toba, no estilu moris jerál.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Content is protected !!