LITERATURA POLITIKA, (LIBERDADETL.com) — “Tanba RDTL la hela mesak ona atu potensia estrangeira balun kontinua joga nian destinu”, tuir mai lee komunikadu kompletu.
REPÚBLICA DEMOCRATICA DE TIMOR LESTE
RDTL
CPD-RDTL / FRETILIN – MOVIMENTO
UNIJMA / ATIVISTA PRO-RDTL
Ba: 1- Prezidente Republika no Komadante Supremu FALINTIL-FDTL nian, Sr. José Manuel Ramos Horta;
2- Primeiro Ministro no veterano da Guerra, Sr. Kay Rala Xanana Gusmão.
3- Chefe Estado Maior General FALINTIL-FDTL nian, Sr. Falur Rate Laek.
4- Veteranos da Guerra Ativos iha FALINTIL-FDTL.
5- Ba Publiku, Nasional no Internasional
Assunto: – Pozisaun ofisial kona ba RDTL nian Adezaun ba ASEAN ba publiku
Nasional no Internasional
Hafoin Proklamasaun ba Independensia Nasional iha 28/11/1975, RDTL hamrik iha SE/ASIA, nu’udar pais anti-kolonialista no anti-imperialista; Pais Naun-Alinhadu eh Amante da Paz. Iha nia Politika Externa, Estadu RDTL aplika rigorozamente prinsipius bazikus de Co-existensia Pasifika Movimentu Boot Naun-Alinhadu nian, hanesan hatudu iha kraik:
Auto-Determinasaun eh Independensia
Igualidade de Direitus
Respeitu mútuo
Benefisiu recíproco
Naun Interferencia ba nasaun ida- idak nian asuntu ka problema internu
Iha funu bo’ot ho Baze de Apoiu, RDTL kaer metin prinsipius hirak ne’e hasoru Indonesia – Fundadora ida ba Movimentu Naun-Alinhadu too Baze de Apoiu monu iha Novembro 1978.
Hafoin última baze apoiu monu iha matebian, Novembro 1978, Indonezia aplika nian forsa tomak atu halo destruisaun total ba guerilheirus sobreviventes sira, maibe iha 1979, emisoras internasionais, ho lian portuguez, hanesan – Radiu Nederland, BBC Londres, voz da America, radiu internasional da Russia, … fo sai funu boot ida iha Camboja ne’ebe Alastra hodi fo ameasa ba nasaun vizinha nian seguransa, wainhira sistema derrubadu nian forsa halai ba fronteira Thailandia. Ho akontesimentu ida ne’e, Indonezia nu’udar forsa bo’ot ASEAN nian, retira derepente nian forsa grossa husi zonas de operasoens iha ai-laran! Tanba nu’udar forsa bo’ot iha ASEAN, Indonezia presiza tulun Thailandia hodi asegura nian fronteira hasoru konfederasaun Indo-China, lideradu husi Vietname.
Hafoin Indonezia retira nian forsa grossa, Guerilheirus sira bele hakmatek no diresaun iha ona situasaun no kondisaun-sikon favoravel, atu reorganiza funu guerilha iha Ponta Leste, 1979 no halo Reorganizasaun Nasional iha Sentru Leste, 1981, hodi kontinua funu too Restaura RDTL iha 20/05/2002, liu husi Referendum iha 1999.
Iha sosiedade umana nian evolusaun, bloku kontrariu rua ne’e, hotu-hotu hamrik iha SE/ASIA, bele hamutuk ho naran ida de’it – ASEAN, nu’udar fonte segura ba Movimentu Boot Naun-Alinhadu, reguladu husi nian prinsipius bazikus. Eh, ikus mai, iha 26/10/2025, membrus hotu-hotu simu RDTL Nian adezaun ba ASEAN, tanba Estadu RDTL inseridu iha SE/ASIA defende nanis kedas Movimentu Naun-Alinhadu nian prinsipius bázikus ne’ebe ASEAN rasik aplika.
Finalmente, kombatentes no veteranus da Guerra, Povu maubere no juventude maubere ne’ebe tuba iha FRENTE BOOT hato’o agradesimentu wa’in ba ASEAN nian membrus tomak ne’ebe simu ona RDTL nu’udar membru pleno! Tanba RDTL la hela mesak ona atu potensia estrangeira balun kontinua joga nian destinu; nune’e hamutuk ho nasoens – membrus seluk, nu’udar paises amantes da paz, bele foti a’as nafatin prinsipius bázikus movimentu boot Naun-Alinhadu nian.
VIVA RDTL!
VIVA ASEAN!
VIVA MOVIMENTU BOOT NAUN-ALINIADU!
Timor Leste, 28 /Outubro /2025
Husi: D I G C O V – ORDIC











