ISTORIA BADAK, (LIBERDADETL.com) — Hosi dékada 1990 nia rohan to’o hafoin referendu 1999, Timor-Leste hetan transformasaun sosiál ne’ebé boot. Durante tranzisaun ne’e, organizasaun komunitária oioin, inklui Persaudaraan Setia Hati Terate (PSHT), hahú hetan rekoñesimentu no kreximentu iha sosiedade Timór nia laran. Inisialmente introdús hosi indivídu Timor-oan sira ne’ebé antes ne’e adere ba PSHT iha Indonézia—partikularmente iha Java—organizasaun ne’e hahú tau abut iha Timor-Leste nu’udar organizasaun hosi li’ur, no nu’udar parte ida hosi movimentu edukasaun morál lokál ne’ebé relevante.
PSHT hala’o uluk sesaun formasaun nakloke informál iha Dili no munisípiu sira iha inísiu dékada 2000. Nu’udar nia dezenvolve, grupu formasaun habelar ba munisípiu sira hanesan Baucau, Ermera, Viqueque, no Bobonaro, ho formadór lokál sira ne’ebé hetan ona aprovasaun antes. Hahú hosi ne’ebá, PSHT buras iha membru sira, no mós iha kualidade hosi ninia envolvimentu iha harii karakter, hanorin valór tradisionál, no hametin maun-alin sira.
IKS Kera Sakti hanesan orasaun universu nian
Ohin loron, PSHT iha Timor-Leste sai nu’udar organizasaun arte-marsiál ne’ebé koñesidu ba nia destreza movimentu, no mós ba nia abilidade atu liga valór espirituál, lisan, no edukasaun ba jerasaun foun sira ho maneira ne’ebé konsistente no pasífika.
Iha rai lulik, Timor-Leste, iha-ne’ebé respeita bei’ala no tane aas tradisaun sira, Organizasaun Persaudaraan Setia Hati Terate (PSHT) buras nu’udar espasu ida atu harii karakter, liuhosi organizasaun silat nian, no mós liuhosi apresiasaun ba valór espirituál no kulturál lokál. PSHT iha Timor-Leste simplesmente patrimóniu Indonézia ne’ebé kuda ona, no dezenvolve ona ba jardín morál ne’ebé kahur ho abut tradisionál Timor nian.
Iha sosiedade nia leet ne’ebé tane nafatin uma lulik, no iha villa ne’ebé nakonu ho globalizasaun, Organizasaun PSHT eziste hodi halo ligasaun ho tradisaun no modernidade, dixiplina fízika no aprofundamentu espirituál. Timoroan sira ne’ebé partisipa iha formasaun PSHT, aprende auto-defeza—kuda hela filozofia moris nian iha sira-nia isin no klamar.
Treinamentu fíziku PSHT iha Timor-Leste dala barak simples. Téknika formasaun foku liu ba téknika defensiva ne’ebé iha.
Iha grupu barak, formasaun hahú ho pedidu bensaun hosi natureza, inan-aman, no instrutór—implika respeitu ba ierarkia sosiál no espirituál, hanesan iha serimónia tradisionál Timor nian. Valór hirak-ne’e aliña ho estrutura PSHT nian, ne’ebé maka tane aas respeitu, obediénsia, no onestidade.
Filozófia “Setia Hati”, mak Prátika espirituál PSHT nian—ne’ebé foka ba klareza fuan, auto-kontrolu, no konxiénsia—integradu ho prinsípiu tradisionál ne’ebé ezije moris ida ne’ebé ekilibradu: respeitu ba ema moris no reverénsia ba ema mate.
Mengatur yang liar, menghidupkan yang luhur: bela diri sebagai jalan perubahan
Instrutór PSHT barak iha Timor-Leste aliña hanorin espirituál ho serimónia tradisionál lokál. Pratikante Silat sira hetan treinamentu atu domina movimentu fíziku, no mós atu lee sinál naturál no mantein armonia sosiál.
Iha sosiedade Timoroan ne’ebé uluk fahe malu tanba istória konflitu no polítika, PSHT nu’udar organizasaun ida ne’ebé oferese espasu seguru no neutru. Iha ne’e mak foin-sa’e sira hosi background oioin—tantu pro-independénsia, pro-integrasaun, no jerasaun pós-referendu—halibur hamutuk nu’udar maun-alin. La haree ba orijen ka pasadu, sira unidu ho promesa maun-alin nian.
Maun-alin neʼe laʼós liafuan deʼit. Iha moris loron-loron nian, membru PSHT sira ajuda malu durante tempu kolleita, tempu lutu, no serimónia tradisionál. Bainhira baku malu mosu entre joven, dala barak PSHT halo mediasaun ba dame, la instiga violensia. Ida ne’e nu’udar prova katak Setia Hati nia hanorin moris iha sira-nia arte marsiais, iha prátika sosiál no kulturál Timor nian. PSHT iha Timor-Leste nu’udar movimentu ida ne’ebé harii karakter.
Prezensa PSHT iha Timor-Leste simplesmente espansaun jeográfika ida hosi organizasaun arte-marsiál ida. Ida-ne’e maka rezultadu hosi mundu rua nian: mundu silat, ne’ebé riku ho valór filozófiku, no mundu kostume timoroan nian, ne’ebé nakonu ho signifikadu espirituál. Iha Timor Leste, PSHT moris forma maun-alin ida ne’ebé hametin fiar, kultura, relijiaun hosi jerasaun ba jerasaun.
Iha prosesu dezenvolvimentu nasionál no edukasaun karakter, PSHT nu’udar elementu krusiál ida ne’ebé bele tulun governu no sosiedade sivíl hodi dezenvolve sidadaun ne’ebé dixiplinadu, pasífiku, no responsavel. Iha korente kompleksu globalizasaun nia leet no dezafiu sira ne’ebé maka jerasaun foun sira hasoru, dalan mesak ne’ebé maka pratikante silat PSHT nian sira foti.